Min nygamla last
Jag älskar kaffe! När jag var lite (8-12 år) så drack jag en kopp (drygt 1 dl) kaffe i månaden sen slutade jag. När jag började praktisera på ett kontor sista terminen på gymnasiet började jag dricka igen och då blev det många koppar om dagen, blev att jag hämtade nytt varje fall varje timmer. Sedan började jag må dåligt av det och kunde inte dricka, speciellt inte på morgonen då var det bara att glöma de kommande 4 timmarna. Så i januari när jag började pendla igen och vi skulle fika på morgonen blev jag tvingad (typ) att köpa kaffe och fick tips om latte machiato (eller vad den heter) och den var supergod.Dessutom tog jag laktosfri mjölk. Då fick jag tillbaka mitt kaffebegär. Jag började köpa laktosfri mjölk och införskaffade en ny mjölkskummare så att det inte bara blev kaffe med mjölk. Det är så gott även om det inte blir som den latte machiato som man blir serverad på kedjorna men snudd på. Nu har jag haft uppehåll nån vecka, men nu är den laktosfria mjölken åter i kylskåpet och därmed kan jag åter njuta av hemmagjord wannabe-latte machiato. Det värsta är egentlgien att vår kaffekokare kan som minst koka 4 koppar och att dricka 4 koppar kaffe själv när jag dessutom inte ens har 1 hel kopp till 1 kopp latte machiato blir hel weird och att lämna typ 3 koppar kvar som får kallna och sedan hällas ut i vasken är inget allternativ. Så idag satte jag på kaffet vid 8-tiden och drack min sista kopp vid 13.30, då kom även pappa hem och kunde hjälpa till att dricka den sista koppen. hihihi så har fått gå och vrida upp kaffet emmellanåt så att det inte kallnar hihihi. Men det verkar inte vara så att han märkte att kaffet egentligen är drygt 5 timamr gammalt. Nu har jag dock lite ont i huvudet av alla koppar kaffe (skärmtittande kan även vara en bidragade faktor).
