2015-10-27
Idag är en sådan dag då jag känner mig så misslyckad. Var inne på facebook och såg allas framgångar. Folk har bra jobb (eller jobb överlag) pluggar på smarta utbildningar eller postar bilder på fina stunder med vänner och familj. Alla är ju så fruktansvärt snygga också. Jag vill också ha ett sådant liv. Vill ha ett jobb att gå till så att jag kan känna mig behövd. Men helst av allt vill jag ha en tränad kropp som jag trivs i. Hade jag gjort som jag sa (träna 3 ggr i veckan) i början på sommaren hade jag mått mycket bättre trots att jag inte har ett jobb och jag hade haft mer självkänsla och vågat mig ut ändå. Ett av mina dilemman just nu är att jag vill gå och träna men om jag inte gjort det innan klockan blir 8 blir det inte av eftersom folk går på gymmet då och jag blir paralyserad eftersom jag inte känner mig hemma på gymmet ännu. Tänker på att jag kan få till en promenad på morgonen när min mamma går till jobbet, men jag kan inte gå ut då för då är det rusning och jättemycket folk. Då är det det enda jag kan gå och tänka på och att folk tycker till om mig. När jag ska träna med min syster blir det också konstigt för hon vill inte träna tidigare än 7 även om hon börjar 10. Och är hon helt ledig vill hon träna vid 10, då HELA jorden tränar. Är det bara jag som känner så och har ångest över allt.
Fick till en liten promenad igår vid havet. Det är mitt andningshål.
